Ibland kan man ha dagar där man bara känner för att skrika rakt ut. Det händer inte mig särskilt ofta, men just idag, vill jag bara skrika rakt ut. Problemet är att det löser ingenting och ett annat problem är att jag vet inte riktigt vad som är fel.
Allting känns bara konstigt. Så det fick bli en sjukanmälan idag, orkar inte gå på ensemblen och prestera en massa när man helst bara vill dra täcket över huvudet.
   Igår hade jag en sån dag då jag kunde äta hur mycket som helst. Egentligen var jag inte hungrig, men jag blev inte mätt heller. Magkatarr?  Det känns som om jag har tusen fjärilar i magen.
Jag tror att det är "undermedveten stress". Otroligt fint ord. Och så snurrar det runt en massa saker i huvudet just nu.
Helst hade jag bara velat stänga in mig i en liten stuga någonstans, utan mobil och bara ta det lugnt. Andas.
   Vet ni att det här är bara tredje gången som jag missar ensemblen sen kursen startade i augusti förra året?
Jag missar aldrig musiken i onödan.
Andas, sen ta tag i alla saker som måste göras. 

Men vet ni en bra sak? I morgon är det den femte lördagen av fem som jag jobbar på rad, så det betyder att jag är helt ledig nästa helg!