Tisdag.

Jag vaknade upp med en inte allt för rolig hals i morse =(
Den svider och värker som tusan,
men som tur väl är så har jag ingen feber. Känns inte ens svullen.
Men är säkert för att jag skrev in mig på gymmet igår, brukar alltid åka på något skit då.

Min lilla vovve var helt underbar när vi var ute och gick för en stund sedan.
Jag brukar alltid ha henne lös på småvägarna här ute och hon brukar ibland springa en bra bit framför mig
 Idag när hon var kanske runt 15 meter framför mig märkte jag hur hon stannade upp och hela hennes kroppsspråk förändrades.
Hon blev stel som en pinne och koncenterade sig på någonting längre fram.
Shit tänkte jag ...
Men sen såg jag att det bara var en av våra grannar.
Jag ropade på Inka och hon lyssnade på mig!
Istället för att rusa och hoppa omkull grannen, sprang hon tillbaka till mig och jag kunde koppla henne.
Och det var inte det att jag behövde skrika och skälla på henne, utan sa bara Inka kom hit helt lugnt.

Så idag gjorde Inka mig väldigt glad :)


Förresten! Jag ska göra min hospitering på tisdag nästa vecka.
Infektionsmottagningen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0