Ett slag i magen.

Ett slag i magen. Jag tycker synd om människor som inte fixar att vara ensamma. Så fort ett förhållande tar slut, hoppar de in i nästa. Kan man verkligen kalla det för kärlek? Den här rädslan för ensamheten. De är så beroende av andra för att må bra. Det måste vara hemskt att vara sån som person, inte överleva en dag utan att ha någon vid sin sida. Bygga upp sitt liv på andra, usch och fy! Just den här känslan av meningslöshet, ensamhet och mindre värd bara för att man inte kan ändra sin status på facebook. En sådan person borde jobba på sin självkänsla ...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0